Läderloppet!
Då var dagen här som pappa och jag har tränat för, Läderloppet!!
Visst ser vi taggade ut! Matchande tröja och allt, så klart körde vi för Tärnsjö Hastighetsförmedling. Nu ska vi precis ge oss iväg till starten
Det var nog inte förrän vi gick och ställde oss i starten på vår plats som det vart verkligt för mig vad vi precis skulle göra. Cykla 13 km, paddla 2 km och sedan springa 12 km på det... Det är ju inte riktigt klokt!
Var rätt nervös inför cyklingen, har inte cyklat med så mycket folk innan men då detta var pappas starka gren av dessa tre så var det bara att bita ihop och ta rygg på honom så när startskottet gick av så la vi oss till vänster och jag trampade för glatta livet för det var ju här vi skulle tjäna in positioner. Och det gick bättre än jag trodde. Vet inte hur många platser vi tog här men det var rätt många. Två varv i tärnsjö innan vi gav oss ut på mindre vägar mot östa och kanoterna.
Ibland hamnade jag lite efter men det gällde att inte känns efter utan att ta i. En gång kom en man ifatt mig som gav mig en hjälpande hand och puttade fram mig till pappa :)
Vilken speciel känsla det var att hoppa av cykeln och försöka springa till kanoten, benen bar inte riktigt men här låg vi rätt bra till.
Paddlingen gick bra, pappa fick påminna mig ibland att fokusera och ta rejäla paddeltag!
Upp ur kanoten och dags för löpning, den biten som skulle gå lättast... Trodde jag ja... Men benen började krampa, fick håll och tryck i mellangärdet så lagom till Älvåsa så kom pappa ikapp och jag var helt övertygad att jag skulle behöva bryta för jag var helt tom på energi... Kändes så surt för löpningen skulle ju var min grej...
Men pappa var grym och hejade på och peppade mig så efter många om och men och ha stannat vid alla fyra vätskedepåer så kom vi fram till IP där målgången var. Där möttes vi at hejarop från familj och vänner som gav en lite mer energi.
När vi äntligen kom i mål så var jag helt färdig, kunde knappt fatta vad som hade hänt, var vi verkligen klara nu?! Vi lyckades, hade absolut inte klarat det utan pappa och nästa gång tånker jag vara i mycket bättre form, då ska jag även lyckas bra med löpningen!!
Så fantastiskt det var att få duscha sen och få massage av vaderna, höll på att somna där jag låg.
Drog sedan vidare till Östervåla för Pär-inge, Jocke och Elin ville testa hinderbanan. Jag köpte mig en glass och gick bredvid hinderbanan istället, tyckte jag gjort mitt för idag ;) men en armgång kan man ju alltid ta!
